Det var ju inskrivningssamtal inför operationen imorgon.
Det började med att vi fick träffa en läkare, som för övrigt var nästan 40 minuter sen. Hon förklarade väldigt dåligt vad som skulle ske under själv operationsdagen. Och helt plötsligt, efter c:a 5 minuter kom en sköterska in (utan att ursäkta sig) och sa att hon var tvungen att springa upp till avdelningen för att det var en patient som blödde. Jaha, tänkte jag.. Så läkaren såg vi inget mer av. Vi fick i alla fall träffa en sjuksköterska som gav bra information och svarade på mina frågor så gott hon kunde.
Sen fick vi bege oss till operationsavdelningen och träffa en narkossköterska. Hon förklarade och visade på en docka som hette Robban vad som skulle hända, hur allt skulle gå till. Hon var riktigt duktig. Jag trodde inte att Dylan lyssnade så mycket, för han låg mest på golvet och var trött och pillade med sladdarna från apparaten. Men påväg hem så började han faktiskt berätta. Att Robban fick dropp och Robban fick plåster på handen där han hade fått en spruta. Så lite gick in i alla fall.
För mig känns det tryggare nu inför operationen då jag vet exakt vad som kommer hända. Det känns som att jag kommer vara en bättre klippa i stormen för mig själv när det blir jobbigt att se Dylan rullar iväg. Mamma kommer vara med också, och det är skönt!
Nä, nu ska jag ta och väcka min son, för han ska vara på dagis om 25 minuter.
Ha en trevlig dag :)

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar